Farstanäset - en underbar plats för människor och djur

av Ove Andersson

Historiens vingslag

1_historiken_besk_900pix35cmDen som idag besöker Farstanäset upplever ett vackert kulturlandskap med lövträd, tallskog och grönskande blomsterängar. Från höjden där herrgårdstorpet Näset låg ser man sjön Magelungen från både öst och väst. Man kan fantisera om hur livet gestaltade sig för de människor som en gång levde här. Kulturen är gammal kring sjön Magelungen. I fyratusen år har de bott människor kring sjön. Man har vid dess strand hittat fyra stycken stenyxor, en på Farstanäset och två vid Farsta gård samt en vid Högmora. På Farstanäset finns gravhögar från folkvandringstid 400-800 e Kr till vikingatiden 800-1050 e Kr.

Farsta var förr en odlingsbygd, välbehållen genom många generationer i en för folk och djur anpassad livsform. Men nu är betesmarkerna runt Farsta bebyggda. Barndomens smultronställen finns inte längre och markernas doft av häst, ko, svin, får och getter har dunstat bort. Ladugården, smedjan, väderkvarnen och de flesta torpställen finns inte kvar. Farsta gård finns kvar och gömmer än på många hemligheter. Hur många vet t ex något om "Den vita stenen, tunneln, och den gamla stenfoten" vid Farsta gård. Visst finns det minnen kvar än. Man kan fortfarande glädjas åt att det finns så mycket gammalt kvar att se, eftersom vi inte vet hur mycket som redan gått förlorat.

Militärbron

34_72_militrbron0Till Farstanäsets vackra område leder en lång träbro. Den byggdes 1913-1914 av Ing trupperna. År 1953 genomfördes en ombyggnad av träbron och då använde man vaktstugan som expedition. På Farstanäset växer frodig ekskog och tallskog. Där finns också stora öppna ytor. Där finns Friluftsgård med motionsspår, bad, skidbacke och inte minst stor ridverksamhet. Det rörliga friluftslivet har mycket stor behov av Farstanäset. Som mest hade man sextiofemtusen övenattningar under en säsong på Farstanäset från alla världens länder: kineser, japaner, koreaner, turkar, men allra mest från Finland.

Farstanäsets vilda invånare

En rådjursfamilj har sitt revirområde på Farstanäset. En rävlya finns vid berget vid ridstallet. Ett bäverpar brukar vistas på näsets östra strandkant på kvällarna. Det finns grävlingar, mård som jagar ekorre, hermelin, harar och en och annan älg. I det gamla kärret nedanför det nu nedrivna torpet kan man med lite tur se enkelbeckasin. dubbelbeckasin, häger och fiskgjusen syns ibland i toppen av ett vrträd. där den har en vidsträckt utsikt över sjön Magelungen. Fiskmåsar, änder, fisktärnor, fladdermöss och flera svampar. Fasaner ser man ofta och näktergalen hörs varje år på Farstanäset. Blå- och vitsippsbackar, gullvivor och svalört, många olika sorters orkideer, plommon- och äppelblom, smultronblom, svärdsliljor och näckrosors vita ljus vid Magelungens strand.

Det forna torpet

På Farstanäsets torp med sina fruktträd och bärbuskar har bott många torpare med sina hårda livsvillkor. Grundstenarna (längd 11,70 m x 6,80 m) finns kvar och kan berätta om var huset legat och miljön om tid som varit. Fortfarande kan man se blommor som finns från torpet, bl a bellis och scilla. Har man lite inlevelse, verklighet och fantasi, så hör man barnen Anna-Maja född 1755, Anders född 1762 och Maria född 1769 springa och stöja. Deras far hette Lars Andersson född 1736 och deras mor hette Maria född 1727. Båda claudiashushusen och människorna är borta, men för mig finns de där ändå, i fantasins värld känner man dem i luften. Torpet Näset hade sjön på båda sidor om sig. Delar av en fristående källare och syrenbersån finns kvar liksom den stora järnkroken vid sjön Magelungen som färjelinan var fäst vid. Färjan som gick mellan Farsta gård och Farstanäset.

Bellman skaldar på Farstanäset

C.M. Bellman besökte Farstanäset år 1773, där han skriver "Öfver händelsen på Näset den 19 augusti 1773".

Sjung och Läs Om hvad i går olyckligt hände På ett Näs, Dit en poet anlände.................... (Dikten är på fem verser). På 1800-talet fanns det en torpare på Farstanäset som sade: "Av det man sparar för Farsta gårds behov--man förvarar i Näsets lada". Det var samma torpare som på 1800-talet jobbade på Farsta gård, men 24_72jordkllare272just på våffeldagen tog han ledigt. Patron på Farsta gård var då rysligt argdagen efter och sporde varför han inte kom igår. Torparen svarade då: "Våffeldagsgädda skall man ju ha en om det så tar hela dagen att dra upp den ur Magelungen".

Aseas weekendstuga – numera scoutstugan

På 1800-talet fanns det en färja till Farstanäset som transporterade djur och gröda.
Aseastugan (Mäster-Olofsgården) byggdes i slutet av 1930-talet. Man byggde först den lilla längan, där bastun var inbyggd. Stugan användes först som semesterstuga. Asea hade stugor praktiskt taget överallt i Sverige. De som jabbade i Västerås och Karlskoga kunde semestra på Farstanäset och de som jobbade inne på Aseaverkstäder söder i Stockholm fick använda stugan som Weekendutflykt och övernattningsstuga. Mäster Olofsgården fick stugan av Sigfrid Edström, Asea, år 1959. Han var då chef för hela Aseakoncernen. Stugan var inte så stor då. Mäster Olofsgården har kostat på den en del. Mäster-Olofsgården började medgrntskuggigt2272 att ha stugan som sommarläger. Sedan blev det ett utflyktsmål och övernattning för scouting. Efter det att Aseastugan hade tillkommit började man att tälta ute på Farstanäset. På den tiden var ju åkrarna uppodlade. Då fick man gå på en smal stig när man kom ifrån det stora päronträdet som idag tyvärr är borta.

Farstanäset som tälthärbärge för bostadslösa

I slutet av 1930-talet kom de bostadslösa över till Slussen i Stockholm och där gick de några nätter på söder och sedan sökte de sig till de sociala myndigheterna. Där blev de utrustade med tält, en uppvärmningsanordning och ett par kastruller och sedan blev de placerade på Farstanäset.När AMS började med skogsröjning o dyl så kom en del av dem också till Farstanäset med liknande utrustning för att bo på Farstanäset. De allra första åren 1935, 1936 och 1937 så var Farstanäsets mark uppodlad. Kor gick på bete där. Då fick man tälta upp i skogen. Där man idag har badplats på Farstanäset, den platsen var den mest eftersökta av tältare. Sedan började ungdomsförbunden i Stockholm att söka sig till Farstanäset. Många scouter från Stockholm använde sig av Farstanäset plus många fler föreningar. Farstanäset besöks idag av människor från hela Stockholm för bad, promenader ridning, löpning, orientering, skidåkning mm.gammalgrnstuga

Till sist men inte minst har vi ju också de många små kolonisommarstugorna på Farstanäset, men det är en helt annan historia (en historia som Enrico Abbate och Håkan Blomqvist, Farstanäsets stugförening, känner till).

Farsta gård och Farstanäset anses som en omistlig del av miljön i Farsta.