Det började med tält

Farstanäsets urinvånare Daddy och Elvys berättelse om näset som fritidsområde – från begynnelsen

av Håkan Blomqvist

hangmatta22_72 Det började med tältsemestrar

Det hela började åren före kriget. Från slutet av 1930-talet var tältsemestern det nya för många av dem som just fått sina första lagstadgade semesterveckor. Och tältplatsen blev en ny möjlighet för städernas folk att komma ut i det gröna. Farstanäset i sjön Magelungen, blev en av dessa möjligheter, mer än ett årtionde innan förorten Farsta började byggas någon kilometer härifrån.

Daddy och Elvy

Bland stugföreningens äldsta medlemmar som gått bort nu, fanns Daddy, som egentligen hette Maria, och Elvy. Deras första möte med Farstanäset ägde rum 1941 och de berättade för oss andra hur de gick till fots eller cyklade från järnvägsstationen i Fagersjö.

– Min systers man hade ordnat ett militärtält och spänt duken på ramar med fönster och dörrar, mindes Elvy.

– Det var genom systern som Elvy och Daddy hade lärt känna varandra, en vänskap som bestod i över femtio år. På Farstanäset dansade de som nygifta till dragspelstoner och myggsurr, här plockade barnen blommor till midsommarstången, och sedan blev det barnbarn?

– Ja, jag har hunnit bli mormorsmor, skrattade Elvy.

72litethus o grntTältduken blir masonit

Men då, 1941, var det krig och beredskapen krävde sitt. Militären behövde all tältduk som stod att uppbringa. På många tältplatser i landet blev den lilla "tältstugan" av grön masonit lösningen.

– Stugan togs ned efter varje säsong. Min man tingade platsen till nästa vår. Då betalade man sin avgift i receptionen vid träbron och satte upp den på sin plats igen.

Stugplatserna var vid den tiden utspridda från den första ängsmarken efter backen upp till vänster från träbron, där campingplatsen låg fram till början av 90-talet, ända bort till näsets udde.

– Ibland var det så högt vatten att man fick ro för att ta sig över ut till själva udden, berättade Daddy. Eller hoppa på tuvorna.

Det var Stockholms stad som svarade för området och de båda mindes den tiden med saknad.

– De skötte området perfekt och ordnade så mycket, midsommarfirande, lekar för barnen, de tog hit folkdanslag och jag vet inte vad.

stuga4Särskilt gick deras minnen till Roffe som förestod kiosken som låg i ekbacken ner mot övergången till näsudden. Han var en fixare som vårdade allt och alla. Till sin hjälp hade han tre vakter som svarade för skötsel av allt från gräsklippning till dasstömning.

– "Seve", som chefade över vakterna, såg till att toaletterna blev rengjorda varje morgon. Och han fanns alltid till hands om man behövde hjälp.

Elvy får en stuga

Elvy berättade hur hon fick sin stuga.

– "Seve" visste att jag var ensam med barn och sa "det är klart att du ska ha en stuga." När jag sen ville flytta den hit, närmare Daddys, kom han ut med häst och vagn från Farsta gård och byggde upp den här. Platsen hade min lille pojke valt ut.

koja22_72Det var vårar med lövkrattning, somrar av kaffe och saft på verandan och höstar av tillbomning, i årtionden. 1950-tal blev 60-tal och väldiga förorter växte upp i omgivningarna. Mycket förändrades. Ofta, men inte alltid, till det bättre.
Under 1980-talet förändrades kommunens inställning till Farstanäset. Skötseln eftersattes, mycket fick förfalla. Och påhälsningar av knarkmissbrukare skapade otrygghet.

Trogna invånare vårdar näset

Trots osäkerheten och myndigheternas minskande ansvarskänsla bet sig många stugägare, som Elvy och Daddy, kvar. De vårdade sina täppor, reparerade efter vandalisering, höll näset befolkat och i hyfsat skick för flanörer och friluftare.
Samtidigt började en ny generation göra de äldre stugägarna sällskap, och nya små barnaskaror tjoade i vitsippsbackarna. De bildade en stugförening för att bättre organisera skötseln av området med städdagar, valborgsfirande och gemenskap.

När kommunen 1991 överlät skötseln av näset på Farstas lokala fritidsdistriktsnämnd gladdes föreningen. Nu kunde krafttag tas för att hålla området fint, aktiviteter startas och näset åter göras till den idylliska kombination av strövområde och spridda friluftsstugor det var under årtionden. Och flera stugägare började rusta upp och feja, ersatte det förfallna med nytt och hoppades.

grillfest

Politikernas hot 1992

Men politikerna ville annorlunda. En utredning kom fram till chockresultatet: allt skulle bort! Campingen, liften, serveringen ? och stugorna. Alla möjligheter att å

terge näset det liv som Elvy och Daddy berättade om, riskerade att raderas ut. I januari 1992 beslutade politikerna att gå på utredarens förslag; allt skulle vara borta till 1995.

Men stugföreningen vägrade acceptera planerna, gick ut till allmänheten och berättade, samlade namn, protesterade och krävde att området även i fortsättningen skulle vara en möjlighet för både flanörer och stugägare att njuta av näsets natur i ett öppet strövområde med utspridda friluftsstugor.

72_saralikyleLivet går vidare - näset består

Det tog ett drygt årtionde. Mycket försvann, som campinganläggningarna, liften, kiosken... men trägen vann - till slut. Politikerna gav med sig och idag ligger stugorna ännu där. Nu med regelrätta kontrakt i ett område som arrenderas och sköts av föreningen själv med stora möjligheter att inför framtiden rusta upp näset till den välvårdade idyll det så länge var.

Daddy och Elvy är borta nu, liksom Axel och andra som i så många år skötte sina stugor, vårstädade och tog en kaffetår på verandan. Nya naturälskare har flyttat in, det sågas och spikas när stugor som blivit för slitna ersätts av nytt.

Materialen är modernare och häst och vagn har ersatts av bil. Men som förr betyder Farstanäset en chans för gatornas unga och äldre att komma ut på rena landet, så nära stan. Och idyllen vid sjön Magelungen öppnar välkomnande sin gröna famn åt alla som behöver en nypa luft och rofyllt avbrott i vardagsbestyren.