VÄLKOMMEN TILL FARSTANÄSET


De små stugorna längst ute på Farstanäset

Har du någon gång undrat över de små stugorna längst ute på Farstanäset i sjön Magelungen, i det natursköna området mellan Farsta och Huddinge? Kanske satt dig på en sten vid vattnet med din kaffetermos - efter att ha strosat genom vitsippsbackarna och längs stigarna. Så rofyllt, alldeles i kanten av storstaden.

Det är vi som är Farstanäsets stugförening, 38 friluftsstugor vackert inbäddade i grönskan och en samling naturälskare som vår, sommar och höst bebor och vårdar området. Vi vill att Farstanäset ska vara en oas för rekreation och naturupplevelser för alla oss, både stugägare och allmänhet, som behöver en stunds andhämtning från arbetet och livet bland sten och betong.

Här kan du läsa om vår förening

Stugföreningens historia sedan 1930-talet

1930 talet: Tältduken

I början av 1900-talet ökade intresset för friluftsliv. Folk ansåg att det var hälsosamt att vistas i naturen. Det var bland annat scoutrörelsen som bidrog till detta. Övernattningen kunde ske i sportstugor eller tält. På 1920- och 1930-talet blev det billigare att tälta och de första organiserade campingplatserna anlades omkring 1930. Under de allra första åren av tältning på Farstanäset, 1935, 1936 och 1937 så var Farstanäsets mark uppodlad och kor gick på bete. Så man fick sätta upp sina tält i skogen. Där den "gamla" badplatsen ligger fanns de mest eftersökta tältplatserna under dessa år. I slutet av 1930-talet ankom en hel del bostadslösa till Slussen i Stockholm och där gick de några nätter på söder varpå de sökte sig till de sociala myndigheterna. Där blev de utrustade med tält, en uppvärmningsanordning och ett par kastruller och sedan blev de placerade på Farstanäset. Farstanäset började således även användas som ett tälthärbärge för bostadslösa. Vid denna tid var tältsemestern det nya för många av dem som just fått sina första lagstadgade semesterveckor. Tältplatsen blev en ny möjlighet för städernas folk att komma ut i det gröna. Farstanäset i sjön Magelungen, blev en av dessa möjligheter, mer än ett årtionde innan förorten Farsta började byggas någon kilometer därifrån.

Daddy och Elvy

Ett ungt Farstanäs, ca 50-talet. Daddy sitter längst fram till höger

Bland stug­fören­ingens äldsta medlemmar som gått bort nu, fanns Daddy, som egentligen hette Maria, och Elvy. Deras första möte med Farstanäset ägde rum 1941 och de berättade för oss andra hur de gick till fots eller cyklade från järnvägsstationen i Fagersjö.
– «Min systers man hade ordnat ett militärtält och spänt duken på ramar med fönster och dörrar», berättade Elvy.
Det var genom systern som Elvy och Daddy hade lärt känna varandra, en vänskap som bestod i över femtio år. På Farstanäset dansade de som nygifta till dragspels­toner och myggsurr, här plockade barnen blommor till midsommarstången.

1940 talet: Tältduken blir masonit

År 1941 var det krig och beredskapen krävde sitt. Militären behövde all tältduk som stod att uppbringa. På många tältplatser i landet blev den lilla "tältstugan" av grön masonit lösningen.
«– Stugan togs ned efter varje säsong. Min man tingade platsen till nästa vår. Då betalade man sin avgift i receptionen vid träbron och satte upp den på sin plats igen.»

Klassisk masonitstuga, denna kallades Evertsberg efter sin första ägare. Den är idag ersatt av en modernare stuga

Stugplatserna var vid den tiden utspridda från den första ängsmarken efter backen upp till vänster från träbron, där campingplatsen låg fram till början av 90-talet, ända bort till näsets udde. «– Ibland var det så högt vatten att man fick ro för att ta sig över ut till själva udden, berättade Daddy. Eller hoppa på tuvorna.»

Det var Stockholms stad som svarade för området och de båda mindes den tiden med saknad. «– De skötte området perfekt och ordnade så mycket, midsommarfirande, lekar för barnen, de tog hit folkdanslag och jag vet inte vad.»
Särskilt gick deras minnen till Roffe som sedan början av 50-talet förestod kiosken som låg i ekbacken ner mot övergången till näsudden. Han var en fixare som vårdade allt och alla. Till sin hjälp hade han tre vakter som svarade för skötsel av allt från gräsklippning till dasstömning. «– "Seve", som chefade över vakterna, såg till att toaletterna blev rengjorda varje morgon. Och han fanns alltid till hands om man behövde hjälp.»

Elvy får en stuga

Som exempel på detta berättar Elvy hur hon fick sin stuga: «– Seve, som visste att jag var ensamstående med barn sade till mig 'Det är klart att du ska ha en stuga!' Även vid ett senare tillfälle när jag ville flytta närmare Daddys stuga, kom han ut med häst och vagn från Farsta gård och byggde upp den på en plats min lille pojke valt ut.»

Lövkrattning på våren


Det var vårar med lövkrattning, somrar av kaffe och saft på verandan och höstar av tillbomning, i årtionden. 1950-tal blev 60-tal och väldiga förorter växte upp i omgivningarna. Mycket förändrades. Ofta, men inte alltid, till det bättre.

Så småningom blev det barnbarn. «– Ja, jag har hunnit bli mormorsmor, skrattade Elvy.»

1980 talet: Utförsbacke och generationsväxling

Under 1980-talet förändrades kommunens inställning till Farstanäset. Skötseln eftersattes, mycket lämnades att förfalla. Förfallet öppnade för påhälsningar av missbrukare som skapade otrygghet. Ett omtag och förnyelse behövdes. Trots osäkerheten och myndigheternas minskande ansvarskänsla bet sig många stugägare, som Elvy och Daddy, kvar. De vårdade sina täppor, reparerade efter vandalisering, höll näset befolkat och i hyfsat skick för flanörer och friluftare.

Värmande gemenskap


Så började en ny generation göra de äldre stugägarna sällskap. De bildade en stugförening för att bättre organisera skötseln av området med städdagar, valborgsfirande och gemenskap.

1990 talet: Chockbesked och kamp

1991 överlät kommunen skötseln av näset på Farstas lokala fritidsdistriktsnämnd, vilket gladde stugföreningen. Nu skulle krafttag kunna tas för att hålla området fint, aktiviteter startas upp för att återupprätta den idylliska kombinationen av strövområde och spridda friluftsstugor. Flera stugägare började rusta upp stugorna och ersätta det förfallna med nytt och hoppades.
Men dåtidens lokala politiker hade en annan agenda. En utredning kom fram till chockresultatet: allt skulle bort! Campingen, liften, serveringen och stugorna. Chansen att bevara och återuppliva idyllen verkade gå upp i rök. I januari 1992 beslutade politikerna att gå på utredarens förslag; allt skulle vara borta till 1995. Men stugföreningen vägrade acceptera planerna. De gick ut till allmänheten och berättade, samlade namn, protesterade och krävde att stugområdet, som de facto är en omistlig del av Farstas historia, skulle bevaras.

Idyllen vid sjön Magelungen 'Magis' öppnar välkomnande sin gröna famn åt alla som behöver en nypa luft och rofyllt avbrott i vardagens jäkt.

2000 talet: Glädjebeskedet, Farstanäsets stugor skall bevaras.

Det tog ett drygt årtionde. Mycket försvann, som t ex campinganläggningarna, liften och kiosken. Men trägen vann - till slut. Politikerna insåg misstaget, ändrade ståndpunkt, och idag ligger stugorna ännu där. Sedan år 2002 har föreningen regelrätta kontrakt, och en riktig detaljplan i ett område som arrenderas och sköts av föreningen själv. Antalet stugor har bestämts till 38st som ligger väl utspridda och insprängda i naturen. Nu har många stugor rustats upp och bytts ut och framtiden ser ljus ut.
Föreningen gör ett stort arbete för att hålla området attraktivt och bevarat. Alla är välkomna och varje år kommer fler och fler människor ut på näset. Det lär inte minska med tanke på de stora inflyttningarna som pågår till Farsta. Stadsdelen har gjort en del investeringar i t ex ett mycket fint grillhus vid "gamla" badplatsen, men det finns fortsatt stora behov och möjligheter att rusta upp näset. Föreningen och staden/stadsdelen är vänner i ambitionen att bevara och utveckla alla de unika värden som finns på platsen.

Daddy och Elvy är borta nu, liksom Axel och andra som i så många år skötte sina stugor, vårstädade och tog en kaffetår på verandan. Nya naturälskare med stor kärlek till näset har flyttat in i de unika små friluftsstugorna. Ett viktigt stycke kulturhistoria lever vidare och utvecklas mot en ljus framtid. Materialen är modernare och häst och vagn har ersatts av bil. Men nu, som förr, betyder det lilla Farstanäset en chans för gatornas unga och äldre att komma ut på rena landet, nära stan, men ändå inom dess yttersta gräns i den magiska sjön i söder.

Idyllen vid sjön Magelungen "Magis" öppnar välkomnande sin gröna famn åt alla som behöver en nypa luft och rofyllt avbrott i vardagens jäkt.

Varmt välkommen hit!

Här kan du läsa mer om Farstanäsets historia